Tyngden i det osagda..
Det är tyngden i det osagda, det hemlighetsfulla. Tyngden bäddar in ord som inte sägs, känslor som förnekas och mod som är slut i det fördolda.
Låt de skira sköra tårana falla.
Inom mig är det en kamp och sorgen har tagit över hela mig. Jag vandrar runt som ett skal och den enda känsla jag känner är hopplöshet.
Ensamheten, och då menar jag både den rena fysiska ensamheten och den påtagliga brutala ensamheten som blir till ett stor svart hål inom som bara blir svartare och djupare.
Ångesten förgör mig och bankar sönder mitt bröst och krossar mitt hjärta. Kraften är slut och önskan om att bara somna har ett hårt grepp om mig. Tomt tittar jag ut genom fönstret och smärtan är brutal
Åt helvete med allt!
Kommentarer
Trackback
