Jag fick låna en ängel

Leendet, skeendet, handlingen, tårarna och det sköra.
Att kvävas att tystas och förbli stum. 
Sökt efter svar, sökt efter sätt att bli hel igen, sökt meningen.
Faller, faller sakta men hårt slår jag mig. Har sökt leendet, rösterna och tryggheten. Det sköra det sårbara och det som skulle få mig att kunna andas lugnt ett andetag i taget.
Jag fick låna en ängel och dess vingar....
Lycka till och tack för allt 
 

Vingar av glas ett konstant tillstånd

Ensam och tomheten har gjort smärtan till ett konstant tillstånd. 
Med vingar gjorda av glas och en själ så skör försöker jag få luft under vingarna men
så omöjligt. Hur lågt jag än sänker garden och hur mycket jag än sträckt mig efter 
dig. Når jag inte, kan inte flyga kan inte nå. Kraschen blir smärtsamt och glaset spricker
och rispar mig så det röda börjar sippra och vingarn blir ännu mer ihopklibbade. 



Cirklar och labyrinter

Cirklar och labyrinter
- Rädslan, svårmodet, sorgen och smärtan. Det värker sönder mig. 
Mörkrets sekunder blir minuter och till slut timmar som läggs på hög. Ljus och skimmer nja det är nog något påhittat. 

Vattnet rinner under broarna men mitt vatten har färgen rött och är trögt och smetigt. Nästan som lera. 
Det går igen i de kristaller som rispar min kind och gör ärr som inte går att dölja. Såren förblir öppna. 
Cirklar och labyrinter, stark och aldrig svag. 



Ingen soldat inga vapen

Livet är slut. Jag har lagt ner vapnen slutat strida och givit upp. 
Min tomhet och ensamhet har tagit över och jag ser bara mörker. Modet är slut och min fiende har besegrat mig. 
Ångesten har tagit över och jag hittar inget andetag 


RSS 2.0