Tankarnas galleri

Ensam och tomheten har gjort smärtan till ett konstant tillstånd. 
Med vingar gjorda av glas och en själ så skör försöker jag få luft under vingarna men

så omöjligt. Hur lågt jag än sänker garden och hur mycket jag än sträckt mig efter 

dig. Når jag inte, kan inte flyga kan inte nå. Kraschen blir smärtsamt och glaset spricker

och rispar mig så det röda börjar sippra och vingarn blir ännu mer ihopklibbade.