Livet är skit
Försöker se genom tårarna, försöker förstå vad som har hänt. I fredags blev jag "dumpad" en gång till. Per telefon gjorde Jesper slut med mig. Massa konstiga ursäkter. Jag trodde verkligen att han älskade mig. Senast i onsdags pratade vi om vad vi skulle göra i helgen. Sedan i fredags har jag gått runt i någon slags dimma. Det var för bra för att vara sant. Nu kommer någon annan få den här mannen. Mitt livs kärlek. Han som verkligen har fått mig att känna mig betydelsefull. Jag vet inte vad jag ska skriva eller hur jag ska formulera mig. Tar det aldrig slut det här jälva livet. Ta mig härifrån! Hur mycket klarar man som människa. Kan inte slappna av och inte sluta fundera över hur du känner vad du gör. Inom mig finns så mycket som jag skulle skriva här men vet inte hur. Kramar och god natt (till er som kan sova)
Kommentarer
Trackback
