Ännu en kväll

Ännu en kväll har förflutit. Ensam och tom har jag suttit och inte gjort någonting. Idag har jag iaf fått lite skratt, rätt falskt kändes det men ändock. Morgondagen väntar med vad vet jag inte. Jag döljer så mycket inom mig men väntan till den man jag saknar verkar vara förgäves. Istället försöker jag fånga en sekund med honom jag tror mig älska om en så lite. Att älska går att göra på så många sätt. Kanske är det inte honom som man jag älskar utan tryggheten vi hade, det fakto att vi var en familj, en värld runt om kring som betyder så mycket. Du lever kvar i ditt hem, går runt på samma golv sitter i samma rum som vi tillsammans har gjort för inte allt för länge sen. Trots att det känns som en evighet. Hur många kvällar och nätter till finns det av den här sorten egentligen. När ska jag finna någon mening till att varje dag har en början och varje dag har ett slut. Läng natts färd mot dag. Jag hatar ensamheten och jag hatar det du gjort mot mig!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0