Tankarnas galleri

I morse när jag vaknade kände jag mig aldeles tom. En jätte konstig känsla, men jag har haft den länge nu. Natten har varit orolig med allt för mycket vaken tid. Tid som används att fundera, snärja in sig i viljan av att bara vilja försvinna. Den rotar sig allt djupare inom mig att jag är rädd att den slutligen kommer att ta död på mig. Allt runt omkring mig känns overkligt, tittar ut genom ett litet lufthål famlar efter något. Tar mig i kragen och packar min väska åker till biblioteket där jag nu sitter och har lovat mig själv att söka minst fem jobb. När ska mitt meningslösa liv få ett slut?