Fammlar i mörker

Varenda sekund är som ett rent helvete! Har avslutat en dag i rent mörker. Började med att bråka o skrika på min älskade dotter. Önskar jag kunde göra allt ogjort. Hur räddar jag henne från att falla? Hur räddar jag mig själv? När tar tårar och hopplöshet slut, när jag själv ordnar det?

Inom mig finns en sorg som inte går att nå som inte går att lösa. Hur får jag ner mina tankar på ett blankt papper. Vill att någon bara ska befria mig från allt. En fånge i mitt innre kaos. Jag sitter fast och kommer inte loss. Orkar inte, hjälp mig!

Fammlar runt i mörker,  runt runt som i cirklar. Hittar inte ut vill inte, ta mig härifrån NU! Det här är inget liv det här är ett straff, för ett brott jag inte begått.

Tårar faller som regnet mot fönsterbläcket. En ny natt tar mig mot en dag som jag inte vill ha.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0