Ork
Jag trodde jag skulle orka skirva men det finns ingen. Helt slut och helt tom. Jag har bokstavligt talat ett hål rakt igenom mig. Andan har gått ur och jag famlar runt i något difust som kallas liv.
Jag har förvisso inte skrivit på några veckor men ingenting har förändrats utan snarare tvärt om och ännu värre. Skillnanden nu är att jag måste bita ihop från tidig morgon till sen kväll och efter det så kan jag må så dåligt som jag egenltigen gör hela dagarna.
En sorg så svart som något har tagit ett fast grepp om mig och tänker absolut inte ge vika utan bara göra mig mer illa.
Jag har förvisso inte skrivit på några veckor men ingenting har förändrats utan snarare tvärt om och ännu värre. Skillnanden nu är att jag måste bita ihop från tidig morgon till sen kväll och efter det så kan jag må så dåligt som jag egenltigen gör hela dagarna.
En sorg så svart som något har tagit ett fast grepp om mig och tänker absolut inte ge vika utan bara göra mig mer illa.
Kommentarer
Trackback
