På kvällen

På kvällen är det som värst eller nja det vet jag egentligen inte. Ensamheten kryper, ångesten griper och paniken hammrar.

Tänk om "någon" kunde dra mig tillbaka i sin famn. Tänk att bara få ringa det där samtalet och säga god natt, jag saknar dig mitt hjärta. SAKNAR!!!

Jag orkar inte med denna sorg och detta helvete. Ta mig härifrån jag ber!!


http://www.youtube.com/watch?v=e6eAr-4A4W0

Så här känner jag mig för det mesta just nu fast ännu värre!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0