Blott en skugga

Fanns de en orsak, fanns det en mening med allt?  Kan inte riktigt se kan inte riktigt förstå.
Jag hatar kedjor som håller mig fast. Kedjor av minnen, tankar, önskningar och förhoppningar. Kan inte sluta tänka på de dagar som var, de vackra och de oförutsägbara. Hm det var ju precis så det var... det oförutsägbara, en blixt från klar himmel. Din handling fick mig att tappa grepp och meningen med stegen jag går. Om du bara ville förstå. jag själv sitter på massa insikter.

Försök tänka på något annat. Men de går ju inte. Det är en omöjlig uppgift. Jag står maktlös, kan inte ta skydd någonstans kan inte söka tröst mer än hos mig själv. Men jag lovar,  jag är inte någon att lita på, ingen att luta sig mot just

Blott en skugga av mitt forna jag, som försöker sätta ena foten framför den andra. Men de är så svårt. Jag lyckades idag i alla fall, ut genom dörren fikade en timme o fick min vän att tro att jag hade hopp om livet. Otur att jag kan luras!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0