Livet bryter samman
Mitt liv har brutit samman, varje steg är blytungt och varje sekund ett helvete. Ingen koncentration eller handlingskraft, ingen makt eller ork. Initiativförmågan är borta och livet spelar mig ett spratt.
Jag hatar detta helvete. Och över allt detta så skuggar tankar, minnen och en förtvivlan. Jag trodde för länge sen att botten var nådd men den verkar vara långt ner. En känsla av övermäktighet och oförmögenhet hugger tag i mig och gör varje andetag svårt att ta.
Inte en strimma hopp, inte en strimma av ljus ser jag. Lycka är inte mig förunnat.
Försök, försök hitta något litet som får dig att åtminstone le litegrann inombords.... tex en fin stund med en vän eller din dotter och skriv om det, försök mota bort det mörka. Jättesvårt, det vet jag, men försök hitta något positivt varenda dag.
Kram
