Vågade...
... men vad fick jag för det?? Ett tomt hjärta en ledsen själ och åter ett svek.
Jag vågade erkänna för mig själv att jag var kär och jag vågade visa mig sårbar och ärlig.
Men nu är jag så rädd,skrämd och tyst. Jag tyckte om din närhet, dina fingrar som smekte min rygg i tidig morgontimma
men nu kommer jag aldrig våga något mer.
Närheten du gav mig litade jag på orden du sade mig var vackra men ärligheten fanns inte. Varför tror jag alla om gott?
Önskar jag hade makt att avbryta att skriva under och tacka för mig. Men det funkar inte måste fortsätta vandra trots motviljan som värker i mig.
Kramar till er som finns och orkar
Jag vågade erkänna för mig själv att jag var kär och jag vågade visa mig sårbar och ärlig.
Men nu är jag så rädd,skrämd och tyst. Jag tyckte om din närhet, dina fingrar som smekte min rygg i tidig morgontimma
men nu kommer jag aldrig våga något mer.
Närheten du gav mig litade jag på orden du sade mig var vackra men ärligheten fanns inte. Varför tror jag alla om gott?
Önskar jag hade makt att avbryta att skriva under och tacka för mig. Men det funkar inte måste fortsätta vandra trots motviljan som värker i mig.
Kramar till er som finns och orkar
Kommentarer
Trackback
