Har så länge tänkt...
... skriva men det blir aldrig av längre.
Nog för att jag känner att jag skriver samma sak igen och igen.
Men jag vill bara göra mig av med känslan. Jävla liv!!
Nu har jag bitit ihop en hel vecka. Men varje morgon vaknar jag med min panik och ångest. Kryper ihop som en boll för att skydda mig men det går inte. Den dödar och förgör.
Inom mig bråkar känslor, vill ha tillbaka!! Vill inte längre men ändå klistrar jag på mitt leende och min mask låtsas som om jag inte har ett krossat hjärta.
Förra veckan sumpade jag en chans, jag tror att det kunde ha givit något men jag blev rädd. Drog mig undan och ångrar mig i tysthet.
Nu väntar sängen en tidig fredagskväll men vad spelar det för roll. Det blir inte roligare än så här.
Inom mig blir hålet djupare och jag svartare snart är jag bara ett vandrande skal i min mask
Nog för att jag känner att jag skriver samma sak igen och igen.
Men jag vill bara göra mig av med känslan. Jävla liv!!
Nu har jag bitit ihop en hel vecka. Men varje morgon vaknar jag med min panik och ångest. Kryper ihop som en boll för att skydda mig men det går inte. Den dödar och förgör.
Inom mig bråkar känslor, vill ha tillbaka!! Vill inte längre men ändå klistrar jag på mitt leende och min mask låtsas som om jag inte har ett krossat hjärta.
Förra veckan sumpade jag en chans, jag tror att det kunde ha givit något men jag blev rädd. Drog mig undan och ångrar mig i tysthet.
Nu väntar sängen en tidig fredagskväll men vad spelar det för roll. Det blir inte roligare än så här.
Inom mig blir hålet djupare och jag svartare snart är jag bara ett vandrande skal i min mask
Kommentarer
Trackback
