Har inte ens någon rubrik...

Det går inte, jag förstår inte hur jag ska orka. Jag skulle bara vilja skrika åt dig att dra åt helvete.

Att dag och natt leva med detta. Jag vill INTE!!! Bördan blir inte lättare, snarare tvärt om. Plågeri och mänsklig tortyr.

Jag tog till dom små rosa ikväll, trots att jag vet att de bara hjälper för stunden och kommer ge ett dåligt efterspel om någon timme. Men för att få någon minuts lugn så gjorde jag det ändå....

Ett helvetets avgrund, en fallucka, varför inte ta möjligheten att hoppa???

Nu är natten här och jag känner varje sekund så nära,
tanken följer mig fram till morgonen då ljuset striljar genom glipan i rullgardinen

Att veta vart natten bär och vägen för mig... vänd om och se mörkret som omsluter
En tår av blod faller , blodet är från hjärtat som brustit i sorg och förtvivlan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0