Tomhet och panik

Konstigt, har loggat in här många gånger. Men de blir inte mer. Stirrar tomt på skärmen och önskar att den kunde hjälpa mig lossa mig ge mig fri.

När jag varje morgon vaknar i vild panik och rummet krymper så vill jag inte mer. När tomhet och gråt ligger som ett lock och kanppt ger mig rätten att andas undrar jag vad som är meningen.

Att vakna med den enorma tomhet och saknad är tungt lika tungt som att veta att detsamma väntar mig imorgon när jag vaknar.

Tårar trillar sakta nu

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0