Nu gör jag det snart
Nu har det gått så långt att jag sitter här och funderar över vad som händer om jag inte hämtar henne vid utsatt tid. Hur länge kommer de dröja, men vet ni jag struntar i det. Bara jag slipper detta helvete.
Jag hatar alla som säger att det är bara att gå vidare, släpp honom, det har gått så lång tid men det spelar ingen roll!!!
Och det är inte det han stod för som jag saknar det är inte allt runt omkring det är honom och ingen annan. Nu vågar jag erkänna det för ett tomt blad. Men sen när någon frågar så kommer jag bara hålla med och säga jo så är det kanske att det är allt som han stod för som jag saknar!!! FAN vad jag är bra på att ljuga.
Undrar hur många som egentligen bär på ett så krossat hjärta som jag har? Det kan väl inte bara var jag???
Om jag lägger mig i sängen och kryper ihop ser det ut som jag sover med kroppen full av massa gift... hör ni hur det låter och det skämmande är att jag är så nära att göra det men det saknas ändå en liten liten bit av modet..
Ni skulle också fundera och vilja om ni hade det som jag, jag lovar er! Jag mår så illa just nu men kan inte göra något jag skakar inombords och det värker i hela min själv men vad kan jag göra. Jag vågar inte ens visa mig sårbar. Är rädd för vad svaret är.
Varför hittar alla andra tillbaka, varför kan alla andra och inte "vi"
Död vilken härlig befrielse
Jag hatar alla som säger att det är bara att gå vidare, släpp honom, det har gått så lång tid men det spelar ingen roll!!!
Och det är inte det han stod för som jag saknar det är inte allt runt omkring det är honom och ingen annan. Nu vågar jag erkänna det för ett tomt blad. Men sen när någon frågar så kommer jag bara hålla med och säga jo så är det kanske att det är allt som han stod för som jag saknar!!! FAN vad jag är bra på att ljuga.
Undrar hur många som egentligen bär på ett så krossat hjärta som jag har? Det kan väl inte bara var jag???
Om jag lägger mig i sängen och kryper ihop ser det ut som jag sover med kroppen full av massa gift... hör ni hur det låter och det skämmande är att jag är så nära att göra det men det saknas ändå en liten liten bit av modet..
Ni skulle också fundera och vilja om ni hade det som jag, jag lovar er! Jag mår så illa just nu men kan inte göra något jag skakar inombords och det värker i hela min själv men vad kan jag göra. Jag vågar inte ens visa mig sårbar. Är rädd för vad svaret är.
Varför hittar alla andra tillbaka, varför kan alla andra och inte "vi"
Död vilken härlig befrielse
Kommentarer
Trackback
