HJÄLP
Jag försöker andas, jag försöker fokusera, jag försöker blunda....
Men nu har helvetet tagit över. Ångesten fullkommlikt fångar mig liksom paniken. Jag känner mig ihålig och svart.
Jag kippar efter luft och försöker samla mig. Men känslan av att må så illa att det skapas metallsmak i munnen är obehaglig, känslan av att det är en sten som ligger på mitt bröst likaså.
Nu är jag inte långt bort till att ge upp faktiskt. Förstår om jag skrämmer er men min kropp har helt sagt ifrån nu.
Men nu har helvetet tagit över. Ångesten fullkommlikt fångar mig liksom paniken. Jag känner mig ihålig och svart.
Jag kippar efter luft och försöker samla mig. Men känslan av att må så illa att det skapas metallsmak i munnen är obehaglig, känslan av att det är en sten som ligger på mitt bröst likaså.
Nu är jag inte långt bort till att ge upp faktiskt. Förstår om jag skrämmer er men min kropp har helt sagt ifrån nu.
Kommentarer
Trackback
