Hjärtat i halsgropen

Strimmor av ljus sirlar in genom fönstret. I sängen ligger jag och vill inte titta, kisar lite försiktigt med ögonen och hoppas att jag bara drömmer att det inte är verklighet.

Men nej, fan också jag är vaken och jag lever. En ny dag och en ny natt måste slås ihjäl.

Huvundet värker men inte lika mycket som hjärtat. Jag sväljer och sväljer men det går inte. Kan inte ens skriva ner känslan jag har här.

Men jag har tänkt länge på en sak. Med ett bultande hjärta hur länge orkar kroppen då?? Inte så länge hoppas jag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0