Med kvällen kommer mina vänner

Nu är det mörkt och kallt. Inom mig värker det och hjärtat slår hårt hårdare och ännu hårdare.
Varför alltid på kvällen och varför alltid på natten. Det är inte mig förunnat att få blunda i lugn
att få ladda om och finna ny enerig.

Paniken och ångesten tar tag i mig och fångar mig binder ihop mina händer och fötter så att jag inte
kan rymma så jag inte kan fly.

Ni som läser och har läst och som förstod att jag hade ett helvete i vintras, hmm det är långt tid sedan, ni kan nog utläsa att det bara blir värre och värre.

Gud hjälpe mig att se något hopp att se något ljus. Varför ber jag om guds hjälp...
Jag tror inte han finns för om så skulle jag aldrig ha mått så här!!!

Liv, jag vet hur det stavas men jag vet inte vad det är.
Tänk om jag fick smekas av värme och ljus, lycka och njutning.

Att få somna med hjärtat dunkande av kärlek av värme och ömhet.
Att lägga mitt huvud i din famn

Tomhet, ensamhet och en ny dag. Vill inte!!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0