Märklig känsla
Vi fikade och pratade och jag satt som på nålar... En så märklig och obscen känsla. Vilja dela allt men ändå inte säga något.
Att inte prata om det som varit och inte heller ställa frågan om sen.
Tassa på tå och le i lögnen,
jag raderar men klistrar in igen
Jag tittar tillbaka på bilder som spelas upp i minnet märkbart nära men ändå långt bort
Tiden läker säger de som vet men jag tvivlar starkt
Fattar inget men anpassar mig och har känslan av ett darrande hjärta och en själ som sörger sorger
Att inte prata om det som varit och inte heller ställa frågan om sen.
Tassa på tå och le i lögnen,
jag raderar men klistrar in igen
Jag tittar tillbaka på bilder som spelas upp i minnet märkbart nära men ändå långt bort
Tiden läker säger de som vet men jag tvivlar starkt
Fattar inget men anpassar mig och har känslan av ett darrande hjärta och en själ som sörger sorger
Kommentarer
Trackback
