Vända och vrida

Undran som gror och tankar som tär. Ensam i min förviring och i min förtvivlan så funderar jag över om jag nu kommit till en punkt, ett vägskäl ett slut på en del som var otroligt intensiv och kort men likväl en del av livet.

Jag har vänt och vridit, livet är ett mysterium och en vandring.
Tom, kall och känslodöd. Det är ditt fel!




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0