Tankarnas galleri

Efter några timmar i social närvaro så satte jag mig i bilen med tunnelseende, illamående och domnade fingrar.

Ångesten bankade och bankar i mitt bröst. Får ingen ordning och ingen ro. Vill inte hur ska jag göra hur ska jag få ett slut.

Varför lämnar inte längtan mig i fred, varför lämnar inte tankar och saknade mig ro?

Hoppa ja tack, ge mig mod och styrka att göra ett ärligt försök.

För detta är ett liv i helvete så någon annan kan ju ta vid nu för jag vill inte!

Hatar!!!