Tomt och tyst

Åter satte jag nyckeln i dörren och känslan sped sig snabbt i hela kroppen. Känslan som jag inte släppt in, men som funnits i mig. Med ont i magen och domnande fingrar körde jag hela vägen hem från Göteborg.

Ja som vanligt så hade jag massor som jag skulle skriva här men det får jag ta imorgon för på något vis måste jag ändå få det ur mig

Jag hoppas att du som kan sova sover gott och drömmer sköna drömmar

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0