Du kom och du gick
Trodde aldrig jag kunde bli kär, trodde aldrig jag kunde känna.
Lever mitt liv utan att leva. Vaknar, andas och kämpar. Men jag reser mig, tro inte annat. Just för tillfället har jag dock satt allt på autopilot igen.
Innan jag mötte dig den där varma augustieftermiddagen trodde jag mitt hjärta hade slutat slå, trodde jag aldrig att jag skulle våga känna, men jag tillät mig,visste inte då att det var mot ruinen. Min tanke var att det var bättre att våga älska och våga känna, att hålla känslan tillbaka är bara dumt.
Jag har under dagen gjort det jag måste och kände med hela mig.
Orden bränner fortfarande, men det var bra att du slut var ärlig.
Livet går vidare, tiden läker alla sår.... jag reser mig borstar av dammet och tänker på dig, men framförallt försöker jag se mig själv.
Lever mitt liv utan att leva. Vaknar, andas och kämpar. Men jag reser mig, tro inte annat. Just för tillfället har jag dock satt allt på autopilot igen.
Innan jag mötte dig den där varma augustieftermiddagen trodde jag mitt hjärta hade slutat slå, trodde jag aldrig att jag skulle våga känna, men jag tillät mig,visste inte då att det var mot ruinen. Min tanke var att det var bättre att våga älska och våga känna, att hålla känslan tillbaka är bara dumt.
Jag har under dagen gjort det jag måste och kände med hela mig.
Orden bränner fortfarande, men det var bra att du slut var ärlig.
Livet går vidare, tiden läker alla sår.... jag reser mig borstar av dammet och tänker på dig, men framförallt försöker jag se mig själv.
Kommentarer
Postat av: Frida
Okej :)
Skönt att höra!
Jodå, rätt mycket nu bara :(
Trackback
