Tankarnas galleri

Mitt eget sällskap känner jag, mina egna andetag hör jag i varje sekund.
Flickan i soffan, med den tomma blicken som tåras och det hjärtat som dunkar genom ekot

Ensamheten hånar mig och fängslar mig. Orden bränner i mitt innre och jag känner mig som
en genomskinlig gestalt.

Tömd på ord och handling och i ett dunkel av mörker funderar jag på hur och när....

Mening finns inte mening är ovidkommande och livet är bara en helvetes resa.

Tänk om någonting kunde vara i närheten av bra, min känsla bara gror och jag önskade modet
kunde innfinna sig.
Det är kallt och tomt