Åt helvete

Ensamhet i oändlighet...

Livet spelar mig ytterligare ett spratt och mitt i står jag och försöker hålla mig kvar i den storm som nu drar in över öppet hav.

Segla båten, ro eller gör vad fan som helst.

Det var för bra, för mycket och för stort för lilla mig. Inte ska jag, inte behöver jag eller varför ska jag ens tillåtas?

Korthuset faller ark efter ark och jag står maktlös och måste bara inse och acceptera att man sparkar sönder mig igen.

En vän...
Hur kan man bara få säga något som inte har någon ärlig bakgrund ingen ärlig mening och inget ärligt slut? Ljug mig rakt upp i ansiktet släng det på mig för ja just det det får man göra på mig. Förlåt jag hade missat det.

Jag gav av min ärlighet jag gav av min förståelse jag gav hela mig HELA mig hör du det!
Inte ens när jag fråga dig får jag ett ärligt svar.

Bara min... ja bara din.. LÖGN

Jag en fantastisk tjej helt ofelbar och inget som fattas men HALLÅ vad FAN är problemet?
Ja just det jag glömde, felet var att jag rev muren vågade känna vågade tro och hoppas.

Jag är helt tömd helt omintetgjord.

Åååå vad jag önskar jag hade dig här, bönar och ber eller är jag ärlig mot mig själv. Jag måste få veta jag måste förstå jag vill inte en gång till.

Hur högt pris ska jag betala hur mycket ska jag försaka och hur mycket ska jag orka.

Jag har fått några verktyg ska bara försöka använda dem, försöka. Jag MÅSTE!

En obeskrivbar känsla att vandra runt i.
Yr och svimfärdig känslan har jag burit med mig hela dagen. Ömsom har jag gråtit ömsom kvävt dem och bara stirrat ut i tomma intet.

Mitt liv är inget värt och har ingen mening, förstår inte ens varför jag inte får ett slut på det

Att våga hoppas, att våga släppa taget och tro på något. Priset är högt

Är det du eller jag som sårat


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0