Ögonblick

Ögonblick bränner och etsar sig fast. Ögonblick av kärlek och möten.

Som ett gift är du. Ett gift som sänker mig totalt och som gör mig så förvirrad.

Känslan av dina läppar som snuddar min panna, dina ögon som blänker av kristall och dina händer som letar och söker.

Inom mig finns tankar, känslor och förnimmelser. En rädsla för det som finns och det som inte finns. Att gå på krossat glas gör ont. För hur mycket vi än gärna vill så når vi inte varandra.

En öm vacker kärlek som är dömd redan från början.
Det som är sorgen är att jag åter gör som jag alltid har gjort. Anpassar mig och betalar det höga priset för någon slags tillhörighet.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0