Hemligheteter

Hemligheterna är många men inte oärliga utan nästan som en önskan egentligen.
Tom och trött måste jag ta mig an nästa uppgift. Jag kan ju det där med att spela
teater inte för att jag vill utan för att jag måste för att upprätthålla mig själv
och för att jag inte ska rasa.

Funderar undrar men varför ska jag göra det egentligen jag vet ju redan vad domen blir.
Jag vet vad dina ord är och du har redan fällt dommen.

Varför är det alltid jag som ska straffas.....för att du inte kan vara ärlig mot vare sig dig själv eller mot mig
Du kommer ta enklaste vägen ut och sen är jag kvar i helvetets kedjor utan nyckeln att kunna låsa upp


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0