Tankarnas galleri

Med trasig vingar ska jag åter flyga. Men jag orkar inte mer, kraften är slut och livet likaså.
Förlust efter förlust sorg efter sorg läggs ihop och gör mig till den sorgfågel jag är.

Hjärtat talar inte längre och jag stänger av och sörger i ensamhet.
På dagen någon som ingen kan ana bär en sorg och en smärta som värker. Om kvällen och natten den lilla sårabara flicka som så innerligt önskar, inte hoppas för hoppet har övergivit, att det bara ska ta slut att min kropp inte längre orkar utan stänger av sig själv.


Så fel detta är
Gråt inte...
Det blir bättre...
Så farligt är det inte...
Bra att inte känna efter för mycket...
Ersätt förlusten...