Tankarnas galleri

I bubblan av sorgen och dess smärta funderar jag massor och tänker och önskar att saker skulle vara annorlunda.

Jag andas i tomheten och i ensamheten som dröjt sig kvar och som flyttat in i mitt hjärta.
Det finns hemligheter och lögner inte oärliga utan sanningsenliga lögner. Men varför ens tala om dem när ni inte vill lyssna på mig utan säger bara att det inte är så farligt och det kommer bli bättre det kommer ljusare tider...det är väl inget att sakna... jag kan fortsätta en evighet med alla era inlindanden för att ni inte törs se mig och inte vågar finnas och fånga upp mig.

Om jag inte älskar behöver jag inte heller vara rädd att bli lämnad
När du tog beslutet så tog du också ifrån mig mitt liv, mina drömmar och mitt hopp. Jag lägger skulden på dig eftersom jag själv inte ansvara för att ditt val. Men jag får leva utifrån det, så som jag liksom får leva utifrån alla andras val av mitt liv. När ni tröttnat och inte vill ha mig längre när jag har givit allt så slängs jag bort. Jag... en sådan som ingen kan älska eller ens vill älska

Hur kunde du ta ifrån min dotter den allra viktigaste personen ur hennes liv utan att ens förstå vad det är du gjort.
Du gick vinnande ur striden och står nu som den som även har henne.

Varför...
Sorg gör och och slår hårt

Upprättelse och resekt är två ord som inte existerar i de människors värld som jag har mött på min väg genom livet. I bottenlös tomhet och utanförskap ska jag åter hitta en mening med att andas och finnas.
I kvicksand kämpar för att nå upp till ytan men jag dras ner djupare och längre för varje gång jag ser en liten bit av horisonten.