En ande

Anden snurrar runt, men uppgiften är övermäktig att ge mig tro hopp och vgga in mig i en sanning av lugnet.

Att jag ens står att jag ens andas och ens gör det jag tvingas till är ett under. I förvandling blir jag någon som med överlevnad stänger av känslor, hjärta och tankar. I önskan ger jag upp och ser mig själv bland svävande moln. Förmår inte ens mig själv att förstå och vilja.


Den dagen och i den sekunden jag trycker på knappen... tårar ösnakr att jag vågade visa mig så sårbar
men i rädslan av att du lämnar mig döljer jag dem och visar bara n del.

Nyfien är jag dock hur licet för dig du lyckliga man med de vadkra ögonen och de fina orden förmår dig handskas med alla vackra ord su givit mig.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0