Jag överlevde

.... ett nytt helvete har passerat men likväl står jag upprätt.

Havet doftar sommar, solens strålar strilar genom fönstret och morgon gryr sakta utan att jag ens vill.

Jag förundras över att ingen vill förstå hur dåligt jag mår. Kanske ska jag agera själv och stänga av på riktigt, trodde förvisso att det var det jag gjort i helgen.

Jag har gjort några tappra försök att ropa på hjälp men jag tror ingen förstår. Detta kommer ta död på mig och jag lovar att jag LÄNGTAR!!!

Då kan ni alla stå där

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0