Skärvor
Mitt i glasskärvorna vandrar jag, försöker sätta ner mina fötter utan att skära mig utan att blöda. Varje liten skärva skadar och lämnar osynliga ärr. Men glöm inte att även det osynliga gör ont...
Vänder om blickar tillbaka, lindar in och gråter tysta tårar.
Du sökte och du fann, förlorad gick jag efter att ha lyft dig in värmen. Du tog mig för given och som självklar.
Lyckan och tanken om leenden och hjärtats lättnad, oj vad längtar tills vinden vänder
Jag fanns nu finns jag inte längre
Vänder om blickar tillbaka, lindar in och gråter tysta tårar.
Du sökte och du fann, förlorad gick jag efter att ha lyft dig in värmen. Du tog mig för given och som självklar.
Lyckan och tanken om leenden och hjärtats lättnad, oj vad längtar tills vinden vänder
Jag fanns nu finns jag inte längre
Kommentarer
Trackback
