Inga ord

Inga ord... tom och genomskinlig.
Ensam i det stormande havet och förstår ingenting av vad livet ställer mig inför och varför jag aldrig
kan få landa för att jag inte kan agera och inte handskas med mig själv....

Förmodligen.....
Lär dig bit ihop och blunda. Dunkla rum och tyst eko. Faller men att landa mjukt....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0