Törnrosor
Vad handlar detta om egentligen, vad är felet och vart finns lösningen?
Jag går vilse hela tiden, vilse i labyrinten som kallas liv. Det är en labyrint
med törnrosor.
Det smärtar till när en gren rispar min tunna hud och min själ som är skör
som silkespapper.
I skenet av lögnen, fantasin och drömmen blickar jag ut över de täta törnrosorna som
omsluter mig och som håller mig fången. Min själ och mitt hjärta släpper den inte taget
om. Vackra adjektiv smärtar
Kontroll och balans, rädslan som förgör och tomhet som förstör. Sorg är ingen sjukdom
Kommentarer
Trackback
