De ligger utspridda och har så gjort några timmar nu

....jag stirrar tomt med inget syre eller inget att hålla kvar i.
Jag är trött på ensamhetens och tystheten. Jag är trött på att alltid behöva fly att aldrig få känna lugnet.


Lever jag imorgon så måsste jag ringa Alexander

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0