Vart tog alla ni vägen
Ensam står jag kvar.. ingen hör av sig och ingen bryr sig.
Någon gång kan det komma ett usch då men du vet ju att jag tänker på dig...
Såren som blöder som ingen vill se och inte godkänna - det var väl inte så farligt, men vad är det nu då, det finns alltid de som har det värre...
Det är bara att gå vidare - men om jag inte kan - är jag dömd till detta då? Ensamheten och sårbarheten oärligheten och smärtan
Tomt, ensamt och innehållslöst. Finner ingen mening att ens andas längre. Sorgen och smärtan av tomheten värker sönder mig. Tårarna är svårt att hålla borta och mota. Vad har jag gjort för att dömmas till detta hårda straff?
Någon gång kan det komma ett usch då men du vet ju att jag tänker på dig...
Såren som blöder som ingen vill se och inte godkänna - det var väl inte så farligt, men vad är det nu då, det finns alltid de som har det värre...
Det är bara att gå vidare - men om jag inte kan - är jag dömd till detta då? Ensamheten och sårbarheten oärligheten och smärtan
Tomt, ensamt och innehållslöst. Finner ingen mening att ens andas längre. Sorgen och smärtan av tomheten värker sönder mig. Tårarna är svårt att hålla borta och mota. Vad har jag gjort för att dömmas till detta hårda straff?
Inte ens orden har jag. Tankarna ekar och jag vet inte hur jag ska hantera och acceptera att mitt liv är fattigt.
Trackback
