Det kanske är så...
... kan du lyssna om jag förklarar, kan du lyssna på mig
Det är kanske ska vara så här helvetet livet och allt runt omkring. Att inte få andas att inte få någon luft att bara
försöka ta mig till andra sidan.
Längre och längre ner på botten hamnar jag. Jag försöker ta det något sånär men det är svårtm försöker
se det som det är.
Men jag orkar verkligen inte vill inte ens och ska inte.
Jag har fått mer än jag förtjänar mer än vad jag klarar av och kan handskas med.
Allting runtomkring ramnar och jag faller rasar och kvar av mig är bara spillror och ett tomt skal.
Det kanske är så
Nej
Silver blänker och skymmer min blick...silvret är tårar som rinner
rinner
tid passerar, tid gör ont tid värker.
Jag faller och slår mig skrapar min sköra hud och mitt sårbara hjärta
hjärtat som är på väg ut ur min kropp och min själ.
Min tro och min känsla har helt övergivit mig och jag fylls av ensamhetens andetag.
Mitt pris är högt och jag betalar hela tiden.
Vinden drar igenom mig...
rinner
tid passerar, tid gör ont tid värker.
Jag faller och slår mig skrapar min sköra hud och mitt sårbara hjärta
hjärtat som är på väg ut ur min kropp och min själ.
Min tro och min känsla har helt övergivit mig och jag fylls av ensamhetens andetag.
Mitt pris är högt och jag betalar hela tiden.
Vinden drar igenom mig...
Spår
Vad gör man när livet rinner genom fingrarna... vad gör man när man inte längre kan handskas med
den största av alla gåvor och gåtor.
I mig rämnar det och i mig så går det sönder. Det sipprar blod
den största av alla gåvor och gåtor.
I mig rämnar det och i mig så går det sönder. Det sipprar blod
Sorgefjäril
Svarta fjärilar med vingar med rakbladsvassa kanter,
de skär sönder mig och blir
röda av blodet. I mig flyger de för att skada mitt innre.
Sorgens fjärilar, med smärta
Mitt hjärta fyllt av styngn. Mitt hjärta så sårbart som från början var rent av oskuld
de skär sönder mig och blir
röda av blodet. I mig flyger de för att skada mitt innre.
Sorgens fjärilar, med smärta
Mitt hjärta fyllt av styngn. Mitt hjärta så sårbart som från början var rent av oskuld
Silverdamm och smärtsamma vägar
Silverdamm sprider sitt stoff runt mig, i små små orosmoln svävar de över mig och
ger mig ingen frid och ingen ro.
Känslan av större än störst värker och gör ont, det smärtar i mig och det blöder
Silverdamm och silverskimmer.
Inte vackert inte fult, inget...
Mitt sinne fylls av sorg och mitt minne i varje sekund minns det och känner det smärtan
värker.
Sorgfjärilar flyger i mig med dess bläcksvarta vingar och skär i mig, skär sönder mig.
Gör illa mig
Vägen låter mig vandra i tysthet med mitt hjärta och min själ i den smärta som ingen borde
få uppleva. Den som rider mig om natten, den som visar sig med monster med den värkande
ensamheten.
Vägen låter mig längta men horisonten visar mig ingen nåd
ger mig ingen frid och ingen ro.
Känslan av större än störst värker och gör ont, det smärtar i mig och det blöder
Silverdamm och silverskimmer.
Inte vackert inte fult, inget...
Mitt sinne fylls av sorg och mitt minne i varje sekund minns det och känner det smärtan
värker.
Sorgfjärilar flyger i mig med dess bläcksvarta vingar och skär i mig, skär sönder mig.
Gör illa mig
Vägen låter mig vandra i tysthet med mitt hjärta och min själ i den smärta som ingen borde
få uppleva. Den som rider mig om natten, den som visar sig med monster med den värkande
ensamheten.
Vägen låter mig längta men horisonten visar mig ingen nåd
Mina ord är slut
... det är tomt tyst och jag bara vill gömma mig under löven.
Mitt sinne förintas... jag stirrar tomt ut med blanka ögon och ett hjärta bankande
det rämnar innuti mig och det blöder svart blod
Mitt sinne förintas... jag stirrar tomt ut med blanka ögon och ett hjärta bankande
det rämnar innuti mig och det blöder svart blod
En stjäna faller...
...en stjärna faller och det sägs då att man får önska sig något.
Men att önska har jag givit upp jag lyssnar till ord som sägs och ord som bara är ren lögn.
Jag börjar året med att som en boll ligga ihop krupen och önskar att allt var slut och undrar dessutom
varför jag inte lyckades förra året....
I mig är jag tom och genomskinlig, försöker att göra mig så liten som möjligt så osynlig som möjligt.
Egentligen behöver jag inte för det är inte någon som ser mig ändå så vad spelar det för roll.
I mig önskar jag något men får verkligen inte ens uttala det eftersom det är förbjudet. Men vem säger att
det är förbjudet
Men att önska har jag givit upp jag lyssnar till ord som sägs och ord som bara är ren lögn.
Jag börjar året med att som en boll ligga ihop krupen och önskar att allt var slut och undrar dessutom
varför jag inte lyckades förra året....
I mig är jag tom och genomskinlig, försöker att göra mig så liten som möjligt så osynlig som möjligt.
Egentligen behöver jag inte för det är inte någon som ser mig ändå så vad spelar det för roll.
I mig önskar jag något men får verkligen inte ens uttala det eftersom det är förbjudet. Men vem säger att
det är förbjudet
