Ingen får se
En hemlighet vilar över det vackra det sårbara och det mjuka
Hur handskas man med den hur handskas man med känslan som håller en kvar. I de tysta orden och i blicken väcker vi en ångest samtidigt som vi släcker en annan.
Det förbjudna det outtalade och hemliga värker i mig och i dig
Varför är du så tyst, vad är det som håller kvar i en hemlighet
Vi kan säga kär
Under täcker finner jag en värme som omsluter mig men som likväl ger mig ett hjärta i missmod och en själ i uppror.
Riv inte muren, le inte mot mig, säg inga ord du inte menar. Här har jag varit förut men likväl är mitt innre helt upp och ner och känslan är obeskrivbar och obehaglig
Kanske nynnar vi på samma melodi av längtan efter törst och begär efter kärlek och ömhet, kanske har vi samma mål och samma tanke men vi är till trots milsvid ifrån varandra.
En obeveklig känsla
Genomskinlig och som ett tomt skal med en rädsla som drenerar mig. Det går inte att ta på men hjärtat talar sitt tydliga språk liksom min själ som är svart säger till mig med ett budskap av ett obevekligt kippande och kämpande mot något som ej jag vet vad det är som gör livrädd.
Ta hand om er!
En spillra av mitt forna jag
Men nu är jag en vingklippt fågel, med sorgen som borrar sig djupare och miraklet jag trodde på var ren lögn!
Jag älskar dig mer än vad hjärtat ens förmår, vad du någonsin kan ana men du kommer aldrig förstå.
Det var en skrämmande känsla och jag landade i den i några sekunder och anade själv hur hårt jag skulle slå mig.
En spillra av mitt forna jag andas i motvilja och med ett sorgsamt skimmer som sprider sitt stoft runt mig
Vägen jag går leder ingenstans
Orden Du gav var uppenbarligen lätta att ge men att stå för dem verkar vara en omöjlighet. En konst att lära sig handskas med de vackra det ömma och det sårbara.
Du höll mig i handen och jag bad dig att inte storma mitt hav, sanningen ljuger mig rakt upp i ansiktet.
Jag är din och du min, vad fint det låter och vackert ömt och mjukt.
Kanske är det här sista havet jag försöker segla på. Vad är det du försöker göra... sänka mig med måttfullhet och sans, om så, så har du lyckats.
Se och överblicka livets ljus och livets mening. Vandringen på vägen meningen med att gång på gång segla båten i hamn, är det livets uppgift målet med att finna ljuset i tunneln.
Vem är det Du lurar mig dig eller oss. Ett hänsynstagande som jag inte vill utsätta dig för... vet ni att jag svarar då jag är väl medveten om balansgången men är villig att balansera...
Ska fly till fiendens land och stranda min båt i helvetets hamn
Dina ögon fick mig att drunkna
Jag klarar nog även detta ska ni se eller ska jag bara tacka för mig tanken är återigen otroligt nära och lockande.
Jag kämpar mot gråt och det obönhörliga kippande efter andan. När ska jag få hitta hem när ska jag få segla min båt i hamn?
Tid har förlöpt utan någon större förändring och acceptans och förståelse orkar jag inte ta till mig. Att sortera och lägga rätt att vrida varje pusselbit så att den passar in i det utskurna mönstret gör ont och denna smärtan lär jag mig aldrig att handskas med.
Den falske känner du igen
Den som sover gott om natten och finner ro i sin egen själ och i sitt eget innre avundas jag och önskan om också få vara där.
Tanken som finns inom mig om ljus och skimmer går inte att slå ihjäl men det slår mig och mördar mig.
Säger ingenting, för ingen kan förstå. Jag öppnade mitt hjärta och tillhör någon men vågar inte förlita mig i känslan och kväver önskan jag har.
För det är omöjligt...
Jag är trött på alla ord, alla vackra fina ord och alla tomma löften. Den falske vid min sida skulle du känna igen men jag blundar
Trodde på dina ord, på det vackra
Jag hörde dig tala om dagar av guld, skimmer och ljus. Mod och styrka, stolthet och mod. Jag trodde och önskade
Min mur rämnade, du rev och lämnade mig kvar i skärvor av glas. Ljusets mod landade och jag andades.
Du fantastiska, du underbara du vackra. Du modiga och du fina... min du
Det bubblade och jag log ett ärligt mjukt leende
Det fanns stunder jag lurat mig själv
Helvetes jävla liv tar det aldrig slut lyckas jag aldrig hoppa så att andetagen suddas ut
